Zoonen.com

Djuren / Terrariedjur / Ödlor /

Klicka för att tipsa någon om denna sida. Klicka för att skriva ut denna sida.

 AGAMER:  Hem | Forum | Artiklar | Bilder | Filmer | Annonser | Bloggar | Länkar




Ödla med inbyggd stridsklubba

Dabbagamens svans bra försvarsvapen

Agamer, Fakta & Information,
Av: Hasse, fre feb 1, 2002, 11:18
Visad: 16960 ggr, Länkar: 10 st, Röster: 5, Betyg:

En märklig ödla som närmast är ett under av anpassning. Den lever i heta, otillgängliga ökenområden och med sin medfödda "stridsklubba" försvarar den sig mot alla möjliga angripare. Den bygger bon i långa tunnlar och har ofta skorpioner som "hyresgäster". Dabbagamen är i sanning en udda figur.

Av de cirka 290 arterna bland agamerna hör tio till dabbagamerna. De största bland dem kan bli ca 60 cm långa. Den art som ses på bilden kallas rätt och slätt dabbagam (Uromastix acanthinurus) och blir något mindre.
Dabbagamerna är dagaktiva och förekommer i ökenområden eller torra klippområden. För att klara denna tillvaro har de utvecklat ett antal beteenden som gör att den kan överleva i extrema förhållanden.
Deras hud är täckt av många små, öppna kanaler som under fuktiga perioder ser till att vatten kommer till munnen. Vid näsgångarna har de speciella körtlar som utsöndrar salt nästan helt utan förlust av vätska. Dessutom har de, ungefär som kamelen, reservvatten med sig. Den korta, knubbiga svansen innehåller nämligen fett som kan omvandlas till just vatten.
Allt detta gör dabbagamerna till överlevnadskonstnärer i de torra områden i nordvästra Afrika till sydvästra Asien där de lever.

Spraya med vatten
I terrariet ska det inte finnas någon vattenskål. Det vatten de behöver får de ändå i sig via fodret. Man kan, för att vara på den säkra sidan, spraya fodret med vatten.
I naturen gräver de här ödlorna långa djupa gångar, där de vistas under de tider då temperaturen inte är gynnsam. Oftast är de ute på födosök från morgonen till det skymmer.
Där nere har de också sina bon. I terrariet får dessa håligheter ersättas med andra "grottor", som till exempel kan bestå av lämpligt arrangerade stenar (eventuellt sammanlimmade med siliconlim). I bohålorna, som bör vara långsmala och krökta till sin struktur, ska det finnas fuktad sand. Detta hjälper också dabbagamerna med vattenförsörjningen.
Kom i håg att de här ödlorna måste ha varsin håla!

Skorpioner
I det vilda händer det ganska ofta att de har "hyresgäster" i sina hålor, bland annat brukar skorpioner finnas där.
När en dabbagam blir angripen och behöver försvara sig kryper den in i sin håla med kroppen och pressar fast sig i öppningen, medan den hotfullt skakar och svänger med sin taggiga svans mot angriparen. Försvarsmetoden är effektiv mot de flesta fiender. Även ute i det fria utdelar den ilskna slag med svansen mot fiender.
De klämmer fast sig så hört i hålans öppning att man inte kan få ut ödlan utan att skada den svårt.
När det gäller fodret, så är de här ödlorna, liksom för övrigt också gröna leguaner, vegetarianer. Det mesta av fodret, ca 70 procent, ska bestå av rent grönfoder, till exempel sallad, maskrosblad, blast från morötter etc. Resterande giva kan bestå av frukt, gröna ärtor, groddar, potatis m m.

Äter ineskter
Men i motsats till de gröna leguanerna är de här ödlorna inte uteslutande vegetarianer. Tidigare trodde man att dabbagamerna under de perioder då omgivningen inte bjöd på några gröna växter livnärde sig av torkade växtdelar, frön m m. Men detta kan knappast ha givit agamerna den livsnödvändiga vätskan.
Men om färska, vätskehaltiga växter inte förekommer året runt, så finns det alltid insekter. Och genom att konsumera insekter kan de vilda dabbagamerna få den livsnödvändiga vätskan.
Extra tillskott kan alltså ges i form av t ex syrsor och mjölmask, samt i form av skalade solrosfrön. Vitaminer och kalk måste också ges regelmässigt minst en gång i veckan. Insekterna ska dock ges mycket sparsamt, då de för djur i fångenskap inte spelar någon roll i vätskehänseende.

UV-ljus
Det här med att de är ökendjur ställer en hel del krav på temperaturen i terrariet. Dagtid bör temperaturen ligga på ca 25 grader. Men det ska finnas ett område i behållaren som är väsentligt mer uppvärmt, upp till 60 grader. På natten ska temperaturen sänkas till ca 20 grader. Längden på natt och dag kan vara lika lång.
Den extra uppvärmningen i terrariet kan skötas med en eller flera bra spotlights. Dessutom måste dabbagamterrariet förses med UV-ljus (ultraviolett ljus).
Dabbagamer är inget "stort" djur bland terrariefolket i landet. Sannolikt beror det på att de inte är helt lätta att få tag på och att fortplantningen är svår.
Dabbagamer är inga klättrande ödlor, varför terrariet inte behöver vara särkilt högt. Deras naturliga hemvist berättar för oss vad bottenmaterialet bör bestå av, alltså sand. Denna kan kompletteras med stenar och trädrötter.



Bild: Hans Norling
Ungdom. Den unga dabbagamen har ännu inte utvecklat den kraftiga och taggiga svansen som används som ett effektivt försvarsvapen.


Kraftigare. När dabbagamen når vuxen storlek blir färgerna intensivare och hela kroppen, inte minst svansen, blir kraftigare. Just det här exemplaret är en tam gynnare som inte har något särskilt emot att hälsa på folk.


Frukt och sallad. Dabbagamen är huvudsakligen vegetarian och även om insekter spelar en betydelsefull roll i dess kosthållning som vildlevande, bör den terrariehållna ödlan nästgan uteslutande ges mat från växtriket.


Försvar. Det är ungefär så här som angripande rovdjur upplever dabbagamer: inkrupna i en håla och med den taggiga, kraftiga svasen riktad som en stridsklubba mot fienden.





Användarnamn

Lösenord


Bli medlem nu!Inte medlem än?
Klicka här för att bli det! Det är gratis att Zoona!

 
 

Externa länkar

 
 

Sök på Zoonen

 
 
Medlemmar    Artiklar

 
 

Tipsa en vän!

 
 


Ditt namn:

Din e-postadress:

Din väns e-postadress:


 
 

Inloggade just nu

 
Katter
Akvaristik
Akvaristik
 
 


2 zoonare som väntar på något gott.

 


© 2014 Zoonen, Om Cookies
Annonser