
Drakarna i akvariets ström
Akvaristik, Fakta & Information, Av: Hasse, fre jul 12, 2002, 13:04 Visad: 11097 ggr, Länkar: 13 st, Röster: 2, Betyg:  
Alla som har akvarium har säkert sett dem. Många utan att reflektera över hur de egentligen lever och hur de ska ha det för att trivas som bäst. Nästan alltid ser man dem i akvarier med måttlig "ström". De simmar makligt av och an och "gnager" ömsom lite på en glasruta, ömsom på en sten. Men de ser kanske inte alltid "glada" ut.
Vad det oftast handlar om är antingen malar, eller fiskar ur danio- och barbgrupperna, som är högt specialiserade. Många av dem har under evolutionen fått en mun som gör att de kan suga sig fast vid underlaget och med dess hjälp förflytta sig från sten till sten under mycket extrema förhållanden. Samtliga de här fiskarna hör egentligen hemma i starkt strömmande vatten, ofta i tropiska bergsbäckar där de lever av alger och smådjur som finns i dessa.
Alla har väl sett en svensk bäck i ett bergsområde? Det ser ut att vara en miljö helt omöjlig för något levande.
Skenet bedrar
Men på sina ställen finns ett myllrande liv bland stenarna. Skenet bedrar alltså. Livet har erövrat också denna till synes omöjliga miljö.
De ovan nämnda fiskarna är formade av denna biotop. Genom sitt långsträckta och platta yttre är de perfekt byggda för att ta sig fram mot hårda strömmar. Med sugmunnen kan de hålla sig fast vid en sten, gnaga alger och vila inför nästa "språng" mot strömmen.
Slipade stenar
Den akvarist som tänker sig att inreda ett akvarium för fiskar från en sådan biotop bör satsa på ett långt och ganska lågt akvarium. Allt för att skapa intryck av en bäck. I naturen är de här bäckarna ofta 2 - 5 meter breda.
I akvariet går det att ge intryck av en stor vattenmassa genom att använda sig av en utvändig bakgrund monterad i en låda. Denna får bilda en fortsättning av akvariet utanför bakrutan. Det är en smaksak hur djup lådan görs.
Lådan fylls med rundslipade stenar, arrangerade så att de ger intryck av att finnas vid en strand. För att de ska se fuktiga ut kan de stryckas med glansig lack. Det går också bra att arrangera någon tanig liten trärot i bakgrunden.
Ingen sand
Bottenmaterialet i ett bergsbäcksakvarium bör bestå av större och mindre rundslipade stenar. Gör ett studiebesök vid en hastigt strömmande svensk bäck och studera hur stenarna ligger. Det är också en bra plats att plocka stenar till akvariet från.
Arrangera stenarna på ett naturligt sätt - d v s de större som en naturlig början på stenarna i bakgrunden och de mindre mot framrutan.
I naturen finns i dessa biotoper knappast någon sand, eller grövre grus på bottnen. På några enstaka ställen i lugna bakvatten kan det dock samlas lite grovt grus där växter, nästan uteslutande vallisneria, kan slå rot.
Kraftig cirkulation
För att biotopen ska bli fullständig så krävs förstås en kraftig ström, för att efterlikna den i en snabbflytande bergsbäck. Denna erhålls genom en stark cirkulationspump. I zoo- handeln finns flera märken att välja emellan. Vilket märke som väljs spelar ingen större roll. Huvudsaken är att dess kapacitet är tillräcklig. En tumregel i sammanhanget kan vara att pumpen per timme ska omsätta minst dubbelt så mycket vatten som akvariet rymmer, gärna mer.
De växter som används kan då med fördel planteras i närheten av pumpen. Effekten blir då att de kommer att föras med strömmen och bölja med densamma. Detta förhöjer intrycket av stark ström.
Temperaturen i sådana här biotoper, som alltså finns över hela världen, brukar i tropiska områden ligga omkring 22 grader.
Eftersom det handlar om grunda vatten i ganska öppna områden, så ska det vara mycket ljus till akvariet.
Fiskarna
Lämpliga arter ur den ovan nämnda gruppen som passar fint i "bergsbäcken" är Ancistrus multispinnis, flera Plecostomus- arter, Farlowella gracilis, Otocinclus affinis och Loricaria parva som samtliga kommer från Sydamerika.
Från Asien kommer en mängd rasboror och danior och besläktade, t ex sebrafisken, som trivs med starkt strömmande vatten. Ett par andra "asiater" som verkligen kommer till sin rätt i det här akvariet är den vanliga algätaren, Gyrinochelius aymonieri och Epalzeorhynchus siamensis.
Att fiskarna verkligen trivs med strömmen bevisas inte minst av att i ett sådant här specialakvarium sträcker de verkligen ut och i kilometer efter kilometer utnyttjar de sina högt specialiserade kroppar. När de får göra detta betalar de tillbaks genom att visa sina naturliga beteenden och färger. Och ibland rentav med att producera yngel. Hans Norling hasse@zoonen.com
|