
Hundträning på akademisk nivå
Hundar, Övrigt, Av: Hasse, tis feb 24, 2009, 09:32 Visad: 1848 ggr, Länkar: 1 st, Röster: 2, Betyg:  
Hundträning som föremål för en magisteruppsats på akademisk nivå. Kan det vara något som låter sig göras? Jodå, heter man Jenny Wibäck, är instruktör och domare inom brukshundklubben samt dessutom studerar handikappvetenskap, så blir det en utmärkt kombination.
Under sex veckor – ungefär en timme per vecka – har Jenny tillsammans med de fem deltagarna (kallades tills helt nyligen för brukare) på kommunala daglig verksamhets Hundcenter på brukshundklubben i Fyllebro, Halmstad, tränat hundar.
– I min uppsats utgår jag ifrån frågeställningen om hundträning kan användas som en resurs för lärande i arbetslivet inom daglig verksamhet, berättar Jenny, som bedriver sina studier vid Högskolan Halmstad.
- Särskilt intressant är det att se vad det innebär för dessa personer att inta rollen som tränare.
I veckan som gick var det dags för deltagarna att inför publik, bestående av anhöriga, hundägare och särskilt inbjudna, visa upp vad de kommit fram till. Det blev en imponerande och succéartad föreställning fylld av äkta glädje.
Engagemang
Massor av kunnande, självförtroende och engagemang hörde till det som visades upp. Vad fick då Jenny för svar på sin centrala frågeställning?
-Kanske lite tidigt att svara på redan nu. Jag ska prata igenom det här med deltagarna innan jag skriver färdigt min uppsats.
-Men visst! Av det vi kunde se av deltagarnas säkra och glädjefyllda uppträdande, blir svaret tveklöst ja.
När projektet började fick deltagarna sätta upp ett slutmål och ett antal delmål. Det gjorde de grafiskt på en måltavla, där det lättaste delmålet antecknades vid den yttersta ringen och slutmålet i ”bulls eye”.
-Vi skulle kanske kunna tro att metoden och träningen skulle göra att de valde enklare slutmål under projektets gång. Det blev tvärtom, berättar Jenny.
-Vissa deltagare stegrade i stället sina slutmål.
Lyckliga tränarhjärtan
Den träning och inlärningen det handlade om var inte traditionella lydnadsmoment, utan helt fritt valda ur lyckliga tränarhjärtan.
Rebecca och blandisen Molly körde en dansuppvisning till medryckande musik.
-Det har bara tagit sex timmar att träna in och det har varit mycket roligt, berättade Rebecca för den imponerade publiken.
Mattias och golden retrievern Ninja visade upp ett avancerat nosarbete som förde tankarna till narkotikahundens jobb. En burk gömdes på flera ställen i lokalen och på kommando från Mattias letade Ninja rätt på den.
Lite problem
-Hon klarade det hela tiden, sa en lycklig Mattias. Hon hade lite problem under träningen när vi gömde burken vid elementet men i dag gick det bra.
-Burken innehåller en platspåse med pepparkorn, berättade han också.
Linda och softisen Sia gav sig också på en dansuppvisning. På en publikfråga om varför det blev just detta svarade Linda:
-Sia berättade för mig att hon sett Lets dance på TV och ville att vi skulle göra samma sak.
Johan och cocker spanieln Nemo körde ett ambitiöst och fartfyllt program med inspiration från cirkusens värld. Johan var lite svettig efter det tempofyllda programmet.
Stort leende
-Fast det var inte så jobbigt ändå, pustade han med ett stort leende medan han tog av sig den röda clownnäsan.
Bosse och långhårscollien Fenix var det enda av ekipagen som gjorde sin uppvisning utomhus. Här handlade det om nosarbete. Fenix fick i uppdrag att leta rätt på Bosse, som gömt sig bakom ett skydd 150 meter bort på klubbens appellplan. Självfallet fick inte Fenix se på när Bosse gömde sig. Uppgiften löstes galant.
Samtliga i publiken delar helt säkert uppfattningen att det värmde långt in i hjärtat att få se deltagarnas handlag med hundarna, deras innerliga glädje i arbetet med dem och den imponerande kontakten mellan människa och djur.
Kontakten fantastisk
-Ibland har en del personer i den här målgruppen lite svårt att uttrycka sig till och inför andra människor men samförståndet och kontakten med hundarna fungerar alltid hur bra som helst, säger Jenny.
Jenny Wibäck studerar handikappvetenskap och är med sin magisteruppsats inne på slutfasen av sin utbildning. Ovanpå detta pluggar hon också ”Djurs medverkan i vård och socialt arbete” vid högskolan i Malmö.
Den logiska frågan blir: Vad ska du använda de här kunskaperna till?
–Usch vilken svår fråga, skrattar hon. Jag hoppas att i framtiden kunna jobba som konsult och hjälpa till runt om i landet just med människor och djur.
-Jag har under 2008 startat en firma med förhoppningen att arbeta med djur som resurs i pedagogiska verksamheter, jag har en pedagogexamen i botten. Jag har börjat lite smått i och med att jag håller studiecirklar med hundtema för människor med intellektuella funktionsnedsättningar genom Studieförbundet Vuxenskolan, berättar Jenny, som är väldigt tacksam över att hon fick möjlighet att göra projektarbetet i den här verksamheten och att alla i arbetsgruppen ville ställa upp och delta.
-Jag vill även ge en eloge till Camilla Svenäng som har initierat en hunddagisgrupp inom daglig verksamhet. Stort stöd har jag också fått Eva Forsberg, enhetschef på daaglig verksamhet, slutar Jenny.
Med tanke på vad vi såg under den här dagen på brukshundklubben, är vi övertygad om att Jenny har en framtid som konsult i gebitet!
Hans Norling
|