 
Små kavata ”nallebjörnar”
Mona Karlsson har fött upp 300 keeshondar
Grupp 5: Spetsar och raser av Urhundstyp, Fakta & Information,
Av: Hasse, mån feb 10, 2003, 11:31
Visad: 8015 ggr, Länkar: 7 st, Röster: 3, Betyg: 
När vi kommer till Mona Karlsson, bosatt utanför Hylte, ägare till Keestorpets kennel, myllrar ett stort gäng hundar fram emot oss för att hälsa. Det är vovvar i varierande åldrar, från tre månader upp till nio år. Alla synbarligen lika pigga och lika glada. Mest kommer man nog att tänka på små, kavata nallebjörnar som springer oss till mötes över gräsmattan. Den här kenneln hör till vårt lands mest framgångsrika inom den här rasen, keeshond.
– Under åren har hittills 63 av våra uppfödda hundar blivit champions. Av dessa har 16 titeln internationell och nordisk utställningschampion, berättar Mona som har 25 års erfarenhet av rasen.
Mona köpte sin första keeshond 1974. Och med den hunden var ett livsintresse befäst. Redan två år senare kom den första kullen och ur den behöll hon en tik och en hane. Framgångarna lät inte vänta på sig. Hanen i den första kullen, Colombo, blev som tvååring årets keeshond och hade en svit på tre år då han blev nordisk vinnare i Helsingfors.
300 valpar
Men det dröjde ytterligare några år innan kennelnamnet Keestorpet inregistrerades. Det skedde 1983. Allt sedan starten av uppfödningen har Mona fött upp cirka 300 valpar.
– Förra året, 2002, var glädjen stor här hos oss då den unge hanen, Keestorpets Knockout, blev vår tionde som tog hem titeln Årets vinstrikaste keeshond. Han har gått i fädernas fotspår eftersom både far och farfar lyckats med samma bedrift.
– Det är faktiskt andra gången som tre generationer Keestorpets hanar fått denna utmärkelse, berättar Mona med berättigad stolthet.
Blir inte rik
Trots den stora och framgångsrika uppfödningen går verksamheten back vartenda år och det är ett öde som delas med de flesta andra kennlar.
– Det här är inget man blir rik på, tvärtom, säger Mona. Man gör det här av rent intresse. Det är en mycket givande hobby som ger så oerhört mycket på många plan.
– Folk i allmänhet känner inte till vilka kostnader det drar med sig att föda upp hundar. Det gäller att vara ordentligt intresserad och att ta vara på andra värden än de ekonomiska för att det ska fungera.
Kopplar av
För tillfället finns tio hundar i hemmet på landsbygden utanför Hyltebruk. Det är både tikar och hanhundar, unga och äldre. Åldern i flocken varierar alltså från tre månader upp till nio år. Den icke invigde kan förledas tro att även inne i huset myllrar det av hundar, att det är svårt att göra sig hörd och att det är svårt att sätta ner foten utan att trampa på en hund?
Så är icke fallet. Den här rasen fungerar förstås på samma sätt som andra raser. Det innebär att finns bara harmoni i flocken – och det gör det i Monas flock – kopplar hundarna snabbt av och lägger sig på sina platser och är lugna, även om gäster finns i huset.
Till allt det positiva om rasen kan läggas att keeshonden dessutom fungerar alldeles utmärkt som arbetande hund, till exempel i lydnad och bruks. Det finns det ganska många och goda exempel på runt om på landets brukshundklubbar.
Att hundarna i den här rasen också är mycket charmiga, sällskapliga och personliga gör förstås inte saken sämre.
Hans Norling
hasse@zoonen.com
| 
Inte medlem än?
Länkar
till webbradio