Zoonen.com

Djuren /

Klicka för att tipsa någon om denna sida. Klicka för att skriva ut denna sida.

 AKVARISTIK:  Hem | Forum | Artiklar | Bilder | Filmer | Annonser | Bloggar | Länkar


Akvarieteknik | Fiskar & Vattendjur




Akvarium

- en hobby som passar alla

Akvaristik, Skötselråd,
Av: Hasse, ons okt 17, 2001, 16:08
Visad: 55038 ggr, Länkar: 45 st, Röster: 18, Betyg:

Skaffa akvarium? Nej, aldrig! Det är alldeles för jobbigt. Byta vatten var och varannan dag! Nej se det blir för jobbigt...
Det där är ganska vanliga invändningar från människor som aldrig haft med akvarier att göra och som funderar på att bli ägare av något sällskapsdjur. Föreslår någon ett akvarium, så räds många det förmodade jättearbetet.
Men det är fel! Arbetsinsatsen bör inte avskräcka någon från en så vacker möbel och vackert blickfång ett välinrett akvarium är.

Låt oss först avliva några av myterna kring akvariehållandet innan vi berättar närmare om ett lämpligt nybörjarakvarium.
Det finns de som tror att allt vatten i akvariet ska bytas en gång i veckan elller en gång i månaden. Det finns t o m sådana som effektivt tagit livet av nyinköpta fiskbesättningar på det sättet.
De flesta fiskar mår mycket dåligt av färskt vattenledningsvatten och några arter dör. Utsätts de för upprepade sådana totala vattenbyten, så dör de flesta fiskar. Ett bra akvarievatten ska vara "moget" och fritt från skadliga spårämnen och metaller. När ett akvarium inreds för första gången kan man tillsätta ett vattenberedningspreparat som tar hand om "mognadsprocessen". Ett annat lika bra sätt är att låta akvariet stå en vecka med vatten och inredning (som grus, växter och övriga dekorationer, och pumpar, belysning och värme igång) innan fiskarna sätts i.
Undertecknad har sysslat med den här hobbyn sedan slutet av 1950-talet. För att undvika främmande preparat i vattnet har jag använt mig av den här metoden när jag startat ett nytt akvarium och det har fungerat bra. Fiskarna har mått bra, de har lekt och genom åren har jag levererat ett oräkneligt antal kullar av ett flertal arter till zoo-handlare där jag bott.

En gång om året
De vattenbyten som därefter ska göras är tämligen ringa. Det handlar om en fjärdedel till en tredjedel ungefär en gång i månaden. Det här med delvattenbytena ska dock anpassas till de fiskar man har och hur många de är och hur mycket avfallsprodukter de producerar. Ibland kan det alltså bli nödvändigt att göra delvattenbyten oftare, till exempel om man har många fiskar i ett litet akvarium, eller om man har fiskar som smutsar ned mycket, eller om det handlar om ett lekakvarium. Hur ofta delvattenbytena ska göras lär man sig efter en tid. Tänk också på att det inte är bra att byta för mycket vatten för ofta!
Sköts sedan akvariet på rätt sätt behöver någon totalrengöring inte göras oftare än kanske en gång om året, ibland inte ens så ofta. Sköts akvariet minutiöst, så behöver man i princip aldrig göra något totalrengöring.
I övrigt handlar den dagliga sköteseln om att utfodra fiskarna, kontrollera att allt står rätt till med dem och ibland gallra bland växterna. Det är sällan fiskar i ett välskött akvarium drabbas av sjukdomar. Ibland kan de dock komma in med nyinköpt fisk. Genom att dagligen studera sina fiskar upptäcker man snabbt om något är galet och kan sätta in medicin.

Undernäring
Även växterna kan drabbas av sjukdomar och/eller undernäring. Men även genom att studera dem med jämna mellanrum kan lämpliga åtgärder sättas in om något skulle vara fel.
Ungefär en gång i månaden, t ex i samband med delvattenbytena, kan man kontrollera akvariets filter. Är filtermassan hårt nedsmutsad bör den bytas eller tvättas. Vid de här tillfällena kan också algtillväxten på
frontrutan hållas inom rimlig nivå med hjälp av en algskrapa. På övriga rutor kan den sitta kvar som foder till algätande fiskar.

Temperaturen
Regelbundet bör också temperaturen i akvariet kontrolleras. För de allra flesta fiskarter bör den hålla sig omkring 24 grader. Skulle den vara fel får man justera sin doppvärmare.
Den tid man får ägna sitt akvarium när det gäller skötsel är alltså ganska liten. Man kan ju exempelvis jämföra med den tid hundägaren får sätta till. En hund måste ut flera gånger varje dag och dessutom få en ordentlig promenad vid något av dessa tillfällen.
Även när man reser mycket är akvariet arr rekommendera. För kortare resor, t ex över en helg klarar sig fiskarna utmärkt själva. Man kan förse det med en timer som tänder och släcker belysningen. I övrigt klarar de sig fint utan foder, ty det är så att det är svårt att svälta ihjäl en fisk. Däremot är det ganska enkelt att mata ihjäl dem.

Stort akvarium
Handlar det om längre resor kan ju den som tar in posten och vattnar krukväxterna också ta på sig att ge fiskarna lite mat då och då.
Vad behöver man då som nybörjare för att starta ett akvarium? Det viktigaste är förstås själva akvariet. Ju större desto bättre enligt tumregeln: en större vattenmängd tål bättre misstag (t ex överutofring) än en liten. Till akvariet (t ex ett på 100 l) behövs sedan en belysningsramp, en doppvärmare, ett filter (motordrivet eller luftpumpsdrivet, det finns många att välja mellan på marknaden), en termometer, en algskrapa, ett par håvar, bottengrus samt fiskar och växter. Det ovan nämnda vattenberedningspreparatet kan också köpas. Det finns förstås massor av andra prylar och preparat att köpa, men
de kan skaffas senare om så önskar och om behov anses finnas.

Gyppy och platy
För nybörjaren kan en fiskbesättning bestå av några gyppy, ett par svärdbärare, några platy. ett par stim av någon tetra, några pansarmalar, någon eller ett par algätande malar och ett par skalarer.
De första växterna kan vara ett bestånd cabomba, en stor amazonsvärdplanta, några chryptocoryne och några vallisneria.
Dessutom bör man förstås köpa hem något foder till djuren. Det särklassigt bästa, åtminstone enligt undertecknads mening, är de djupfrysta foder som finns i zoo-handeln. Det finns en rad olika sorter att välja mellan.

Andra varianter
Det finns som sagt massor av fiskar och växter att välja mellan i handeln. En stor del av dem kan hänföras till kategorin nybörjararter. Det finns också de som är lite svårare, men som mycket väl kan köpas av den påläste nybörjaren. Här följer lite tips om fiskval och om att gå vidare en bit.
Innan det är dags att göra inköpen bör man ha klart för sig vilket slags akvarium det ska bli. Det är alltför vanligt att nyblivna akvarister med benämningen "sällskapsakvarium" menar en behållare fylld med allehanda arter från världens alla hörn. Det är en gammaldags tanke och anses numer förlegad.

Inte blanda
Man behöver inte fundera länge för att komma på varför det inte är så lämpligt att blanda fiskar från olika håll i världen. De kommer ju från vitt skilda biotoper, med förhållanden som är mycket speciella och envar förstår att det är svårt att hitta någon slags neutral miljö där jordens alla fiskar trivs. Jo, det går att ordna akvarier där de flesta sötvattenslevande akvariefiskar kan hållas, men det blir under långt ifrån idealiska förhållanden.
En bra indelning av fiskarna är att ordna dem efter biotoper. Ofta blir det då fråga om att blanda fiskar från likartade biotoper från samma världsdel. Den som är mycket noga nöjer sig med arter som garanterat förekommer på samma plats, i samma biotop i naturen.

Samma art
Så noga behöver dock inte den nyblivne akvaristen vara. Ej heller behöver han göra avkall på kravet att ha ett sällskapsakvarium. Däremot bör man, då det är dags att plocka ihop fiskbesättningen, gå efter tumregeln att hellre ha några fler individer av samma art istället för att köpa på sig bara ett par av en stor mängd arter. Det sistnämnda kan lätt leda till att betraktaren av akvariet kommer att tänka på fisksoppa...
Den naturliga biotop som ligger närmast ett sällskapsakvarium och som erbjuder ett stort urval arter och som dessutom förekommer naturligt överallt i världen är den vi finner i mindre trögflytande åar och bäckar - dvs en biotop med sand/grusbotten, ganska mycket växtlighet, stenar och rötter på bottnen och med en stilla rörelse i vattnet.

Stilla rörelse
Till sådana akvarier behöver man inte mer utrustning än till det traditionella sällskapsakvariet. Den stilla rörelsen i vattnet, cirkulationen, åstadkommer man bäst med hjälp av en cirkulationspump som ansluts till ett filter. Temperaturen bör ligga på 24-26 grader.
De flesta av våra vanliga akvariefiskar lever i just de här biotoperna i de tropiska områdena på jorden.
En sådan biotop från Sydamerika kan se ut som följer.
De flesta tetrorna, t ex kardinaltetra, neontetra, serpatetra, glödbandstetra, citrontetra, koppartetra, lykttetra, dolkstygnstetra osv passar fint och går bra ihop med de andra fiskarna i biotopen.
Bland cikliderna passar de flesta arterna ur Apistogrammagruppen i biotopen. Nybörjaren kan prova med kakaduciklid, regnbågsciklid eller gul dvärgciklid. Fridsamma arter ur Aequidens-gruppen går också fint, t ex kurvciklid och nyckelhålsciklid. Även den närmast klassiska skalaren hör hemma i den här biotopen, liksom fjärilscikliden.

Malar
Urvalet bland malarna är mycket stort. I stort sett alla pansarmalar (Corydoras) trivs med de beskrivna förhållandena. Även de algätande Otocinclusmalarna hör hemma i biotopen och trivs när de väl acklimatiserat sig.
Bland de här fiskarna går det - även om biotopakvariefantasten protesterar - bra att ha levandefödare.
När det gäller växterna i de här enkla biotopakvarierna behöver man inte vara så väldigt noga, eftersom många av dem klarar ganska så varierade vattenförhållanden. Dessutom förekommer många av de vanliga akvarieväxterna på flera håll i världen.

Så började det
Det här med att hålla fiskar började för länge sedan. Man vet att för över 4 000 år sedan höll egyptierna fiskar i trädgårdsdammar.
För drygt 1 000 år sedan odlade kineserna fram guldfisken ur stamfadern silverruda. Den kan sägas vara "urakvariefisken". Ur guldfisken kom sedan slöjstjärten som finns i många variationer och idag är en populär akvariefisk.
På 1600-talet kom guldfiskarna till Europa via Portugal. Ungefär 1870 kom den fisk som kom att betyda ett lyft för akvariehobbyn. Det var då makropoden, en vacker och tålig labyrintfisk först kom till Europa.
Gemensamt för guldfisken (och deras avelsvarianter) och makropoden är, att de klarar ganska låga temperaturer. Det innebär alltså att det inte krävs någon extravärme i akvariet för att hålla dem.
När så den tekniska utrustningen blev bättre, kom allt fler tropiska fiskar till Europa och Sverige. Inte minst möjligheten att enkelt värma upp akvarievattnet innebar en liten revolution. Först då kunde man hålla tropiska fiskar.
Sedan var det igång ordentligt. Idag är akvariehobbyn stor och den växer ständigt. Ett påtagligt bevis för detta är alla akvarieutställningar som arrangeras runt om i vårt land.



Kejserlig. Discusfisken brukar kallas "Akvariets Kejsare", och visst är det en majestätisk uppenbarelse. Arten är dock inte att rekommendera nybörjaren. Men den som blivit varm i sina akvariekläder kan till och med få dem att leka.


Kardinaltetra. Den här arten är en av de vackraste och vanligaste tetrorna.


Fredlig men stor. Hantelcikliden hör till de större cikliderna. Men trots sin storlek är den mycket fridsam och bara under lektiden kan den bli lite bråkig.


Liten ciklid. Kakaducikliden hör till dvärgcikliderna och är en av dem som även nybörjaren kan ha glädje av. Den är ganska lättskött och leker dessutom villigt.


Stimfisk. Tetror av olika slag passar i de flesta akvariebiotoper. Här på bilden ses rödmunstetra. De flesta tetror är stimfiskar och det är vackert att ha sådana stim i akvariet.





Användarnamn

Lösenord


Bli medlem nu!Inte medlem än?
Klicka här för att bli det! Det är gratis att Zoona!

 
 

Externa länkar

 
 

Sök på Zoonen

 
 
Medlemmar    Artiklar

 
 

Tipsa en vän!

 
 


Ditt namn:

Din e-postadress:

Din väns e-postadress:


 
 

Inloggade just nu

 
Terrariedjur
Terrariedjur
Hästar
Terrariedjur
 
 


3 perzooner med ett djurintrezze.

 


© 2014 Zoonen, Om Cookies
Annonser