Zoonen.com
 
Klicka för att tipsa någon om denna sida. Klicka för att skriva ut denna sida.
 

Spindlar - de ultimata mördarmaskinerna

Spindlar, Fakta & Information,
Av: Kungsfågel, lör jun 26, 2004, 15:41
Visad: 147775 ggr, Länkar: 6 st, Röster: 20, Betyg:



SYSTEMATIK
Domän: Eukaryota (organismer med cellkärna)
Rike: Djurriket [Animalia]
Stam: Leddjur [Arthropoda] (indelas i tre understammar, innehållande Kräftdjur [Crustacea], Palpkäkar [Chelicerata] och Enkelbensleddjur [Uniramia] vilket omfattar mångfotingar och tusenfotingar [Myriapoda] och insekter [Hexapoda])
Understam: Palpkäkar [Chelicerata] (leddjur med extremititer och utan antenner)
Klass: Spindeldjur [Arachnida] (jordlevande chelicerater med fyra benpar, innehållande Egentliga Spindlar [Araneae], Skorpioner [Scorpiones], Kvalster [Acari], Amblypyger [Amblypygi], Gisselskorpioner [Uropygi], Schomider [Schizomida], Palpigrader [Palpigradi], Skorpionspindlar [Solifugae], Klokrypare [Pseudoscorpiones], Lockespindlar [Opiliones] och slutligen Ricinuleider [Ricinulei])

Ordning: Egentliga spindlar [Araneae], innehållande Actinopodidae (Musspindlar), Agelenidae (Trattspindlar el. Labyrintspindlar), Amaurobiidae, Ammoxenidae, Amphinectidae, Anapidae, Antrodiaetidae, Anyphaenidae, Araneidae (Hjulnätsspindlar), Archaeidae, Atypidae(Pungnätsspindlar), Austrochilidae, Barychelidae, Caponiidae, Chummidae, Cithaeronidae, Clubionidae (Säckspindlar), Corinnidae, Cryptothelidae, Ctenidae (Vandringsspindlar), Ctenizidae (Minörspindlar), Cyatholipidae, Cybaeidae (Vattenspindlar), Cycloctenidae, Cyrtaucheniidae, Deinopidae, Desidae, Dictynidae (Nätverksspindlar), Diguetidae, Dipluridae(Tunnelnätsspindlar el. Falluckespindlar), Drymusidae, Dysderidae, Eresidae, Filistatidae, Gallieniellidae, Gnaphosidae (Plattbukspindlar), Gradungulidae, Hahniidae, Halidae, Hersiliidae, Hexathelidae(Trattminörspindlar), Holarchaeidae, Homalonychidae, Huttoniidae, Hypochilidae, Idiopidae, Lamponidae, Leptonetidae, Linyphiidae, (Mattvävarspindlar), Liocranidae, Liphistiidae, Loxoscelidae (Brunspindlar), Lycosidae (Varg- och jaktspindlar), Malkaridae, Mecicobothriidae, Mecysmaucheniidae, Micropholcommatidae, Microstigmatidae, Migidae, Mimetidae, Miturgidae, Mysmenidae, Nemesiidae, Neolanidae, Nesticidae, Nicodamidae, Ochyroceratidae, Oecobiidae, Oonopidae (Trekantspindlar), Orsolobidae, Oxyopidae, Palpimanidae, Pararchaeidae, Paratropididae, Periegopidae, Philodromidae, Pholcidae, Phyxelididae, Pimoidae, Pisauridae, Plectreuridae, Prodidomidae, Psechridae, Salticidae(Hoppspindlar), Scytodidae, Segestriidae, Selenopidae, Senoculidae, Sicariidae, Sparassidae, Stenochilidae, Stiphidiidae, Symphytognathidae, Synaphridae, Synotaxidae, Telemidae, Tengellidae, Tetrablemmidae, Tetragnathidae, Theraphosidae (Fågelspindlar), Theridiidae (Klotspindlar), Theridiosomatidae, Thomisidae (Krabbspindlar), Titanoecidae, Trechaleidae, Trochanteriidae, Uloboridae, Zodariidae, Zoridae, Zorocratidae och slutligen Zoropsidae.

Ordningen spindlar [Araneae] delas in i två underordningar där klassificeringen bestäms av strukturen av dess cheliceréer, käkarna och antalet boklungor.

Första underordningen, Mygalomorphae eller Orthognatha, har två par boklungor. Deras käkar ligger parallellt med kroppen och därav måste spindeln höja kroppen för att kunna hugga sitt byte, eller försvara sig mot fiender. Denna underordning omfattar 15 familjer som inkluderar bl a:
Ctenizidae (Minörspindlar)
Hexathelidae (Trattminörspindlar)
Theraphosidae (Fågelspindlar)

Andra underordningen, Labidognatha eller Araneomorfa, har ett par boklungor. Dessa spindlar har chelicereér med gifttänder som kan rotera oberoende av spindelkroppens position. Dessa är s k äkta spindlar och omfattar 60 familjer som inkluderar bl a:
Araneidae (Hjulnätsspindlar)
Theridiidae (Klotspindlar)
Agelenidae (Labyrintspindlar)
Lycosidae (Jakt- och Vargspindlar)
Salticidae (Hoppspindlar)

ANATOMI
Spindlar har bara två kroppssegment (insekter har tre kroppssegment). Huvud och mellankropp är sammanvuxet till en enda. Alla spindlar har åtta ben (insekter har sex ben) och deras ögon har linser och är inte sammansatta av mindre delar som insekternas fasettögon. Spindlar har oftast åtta ögon. Jagande arter har två ögon som är större än de andra och är placerade i mitten på huvudet, som människans ögon exempelvis. Detta är en anpassning som gör att dessa spindlar kan bl a bedöma avstånd t ex till ett lovande byte. Andra arter har betydligt färre ögon, eller inga alls. Spindlar har inget luktsinne och deras hörsel är inget vidare bra. Men deras känsla för vibrationer är oerhört välutvecklad.

Spindlars blod cirkulerar inte som det gör t ex i däggdjur, fåglar och reptiler. Det bara fyller ut kroppen och detta kallas ett öppet cirkulationssystem. Spindlars lungor kallas boklungor och består av små gångar vars öppningar mynnar ut på undersidan av bakkroppen. I dessa gångar cirkulerar luft som förser blodet med syre.

Många har nog undrat hur det kommer sig att spindlar klarar av att fästa sig på helt plana ytor. Antonia Kesel, en forskare, och hennes kollegor bestämde sig för att forska kring detta. Med hjälp av en elektronmikroskop undersökte de fötterna hos en Hoppspindel. De fann hårstrån som bildade en tuva på varje fot, det är tack vare dessa hårstrån och deras struktur som gör att spindlar kan gå på plana ytor, som t ex fönster eller vägg. Därefter tog forskarna en speciell mikroskopmetod för att se hur starkt spindelns fötter sitter fast mot ytan. De räknade ut att kraften är 170 gånger större än spindelns egen vikt. Det skulle motsvara en människa hängandes med en hand i taket och en turistbuss i ryggsäcken, utan att trilla ned.

SILKESNÄTETS BETYDELSE
Många spindelarter jagar sina byten genom att väva silkesnät som insekterna fastnar i. Nätet består av en substans som utsöndras ur spinnvårtorna på undersidan av bakkroppen. Denna substans är flytande inne i bakkroppen, men så fort spindlarna spinner ut substansen så stelnar den till klibbiga silkestrådar. Silket består av långa, starka proetinkedjor.

Alla spindlar producerar silkesnät. Men den används inte enbart till att jaga insekter med. Silket kan också användas till att stadga väggarna i jordhålor så att inte löst jord eller små stenar rasar ner. Som de flesta redan vet så används också silkesnätet till att spinna in bytet i kokonger. Och en annan tredje och häftig användning är att använda det som en fallskärm. Små spindelarter och nykläckta spindlar, spinner en lång silkestråd som släpps ut i luften. Sedan kan de driva iväg med vinden och slå sig ner för att spinna egna nät.

JAKT
Det finns många olika varianter på hur spindlar fångar sina byten. Det vanligaste är det hjulformade spindelnätet där spindeln ofta sitter i mitten och väntar på att ett byte skall flyga in och fastna i det klibbiga trådet. Andra spindlar gömmer sig istället i nåt bladverk eller liknande med enstaka tråd som är sammanlänkade mellan spindeln och själva hjulnätet. Dessa tråd fungerar som förmedlare av vibrationer från eventuella sprattlande byten. Dessa spindlar har en bra förmågan att urskilja om vibrationerna utlöses av ett byte eller något annat. En annan vanlig metod innehas av jaktspindlarna, eller vargspindlarna som dem också kallas. De sitter inte och väntar på sina byten, utan de springer ikapp och kastar sig över dem. Andra spindelarter bygger s k falluckor i marken, eller rör av silke som löper utmed marken. En ännu ovanligare jaktteknik används av Lassospindeln [Ordgarius magnificus]. Den sitter i ett högt träd och spinner en stor klibbig klump av silke som den sätter fast på en lång, stark tråd. Därefter svingar den klumpen under sig i vida cirklar tills den träffar en flygande insekt.

Matsmältningen sker både invärtes och utvärtes. Spindlar injicerar ett gift i sitt byte. Giftet både förlamar/dödar och påbörjar matsmältningen i själva bytet (bytets innanmäte omvandlas till flytande form). Spindlar suger sedan ut bytets innehåll. När spindeln suger i sig sitt byte är det magen och inte mundelarna som står för sugkraften. Spindlar kan endast inta föda av flytande form.

Spindlar har en mycket stor roll i naturen. På en hektar ängsmark kan spindlarna dagligen konsumera uppemot 100 kg insekter. Alltså borde ni, eller snarare ingen, döda spindlar! Tänk på det till nästa gång!

PARNING
Parningsritualen hos alla spindlar är ofta lång och invecklad. Hos alla spindelarter har hannarna problem med att närma sig honorna utan att hon misstar honom för ett byte. I värsta fall händer det t o m att hanen blir uppäten. Det var så Svarta Änkan [Latrodectus mactans] fick sitt namn. Men vanligast är detta fenomen vanligast bland de mindre arterna. Innan hannarna närmar sig honorna flyttar han spermierna från könsorganet till ett hålrum i palperna. Under parningen förs de två pedipalperna omväxlande in och ut ur honans könsöppning.

Alla spindlar är äggläggande. Äggen läggs i s k äggsäckar (små packar av silke fyllda med ägg). Vissa spindlar lämnar sina ägg åt sitt öde medan andra bär på säcken tills äggen kläcks. Och det finns ytterligare några arter som bär omkring på de kläckta ungarna tills de är stora nog att klara sig själva.

SPINDELN VS MÄNNISKAN
De flesta arter är inte villiga att bita människor eftersom vi betraktas inte som föda av dem. Men när de provoceras, hotas eller kläms kan de dock bita. Storleken hos spindlarna avgör inte bettets och giftets styrka. Exempelvis kan den vanliga hoppspindeln [Salticus scenicus] som mäter omkring 1 cm, ge ett bett lika smärtsamt som ett bistick, om den blir klämd eller liknande. Den välkända Svarta Änkan [Latrodectus mactans], som är ungefär lika stor som hoppspindeln ovan, kan faktiskt orsaka dödsfall hos människor, även om det är mycket ovanligt. Men om sådana fall inträffar rör det ofta barn som fått flera bett.

SVARTA ÄNKAN [Latrodectus mactans]
Eftersom Svarta Änkan är min favorit bland spindlarna skrev jag fakta om den, det följer här nedan.

Längd: Honans kropp upp till 1,25 cm, hanens mindre
Benspann: Honan 1,9 cm, hanen något större
Föda: Skalbaggar, kackerlackor, syrsor, flugor, skorpioner och andra spindlar
Livslängd: Upp till 2 år

Den Svarta Änkan har ett av de starkaste kända gifterna. Dess gift är ett s k neurotoxin - det angriper nervsystemet och blockerar överföringen av nervsignaler till musklerna, vilket leder till krampryckningar, förlamning, svettningar och pinande smärta - och i extrema fall döden. Dess bett kanske inte känns direkt när en människa blir biten, men redan inom en timme börjar giftet verka. Giftet är 15 gånger starkare än en skallerorms. Fullt friska, vuxna människor dör inte oftast av ett bett från en Svart Änka. Detta är p g a att spindeln kan bara avge en liten droppe av gift. För ett litet barn å andra sidan kan effekterna av ett bett bli värre, och för en insekt är giftet så starkt att det leder till omedelbar förlamning.
Det enda sättet att mildra effekterna av ett bett från en Svart Änka är att man får ett speciellt motgift. Detta motgift, även kallad serum, framställs genom att man "mjölkar" spindlarna på deras gift. Detta gör man genom att reta spindeln så att det börjar producera gift. Om man ger serum till en patient binder detta giftet och smärtan lindras inom ca 20 minuter. Annars håller giftets verkan i fem dygn och det kan ta flera veckor innan man är helt återställd.

Parningen hos Svarta Änkorna är i stort sett lika som alla andra spindlars parning - honan äter ibland upp hanen. När en hane av Svarta Änkan hittar en hona så närmar han sig mycket försiktigt. Om han kommer in i honans nät utan att hon har upptäckt honom, tror hon att han är ett byte, därför signalerar hanen, innan han träder in i hennes nät, att han inte är ett byte. Detta gör han genom att knäppa ett "kodat" meddelande på trådarna. Därefter kan han närma sig honan och para sig med henne. Så snart parningen är över måste hanen snabbt fly undan, annars försöker honan att äta upp honom.

Svarta Änkan lämnar aldrig sitt nät - det behöver den inte heller. Nätet består av tre lager. Längst upp finns fästtrådar som håller fast nätet i en kvist eller en sten. I mitten finns ett virrvarr av trådar och längst ner finns elastiska lodräta trådar som fäster i marken och är täckta av mycket klibbiga trådar. När en insekt stöter emot en tråd fastnar den i kletet och tråden lossnar från marken. När insekten kämpar slingrar sig den lösa tråden runt den, så att insekten dras uppåt mot virrvarret av klibbiga trådar högre upp i nätet. Insekten har nu ingen chans att komma undan. Spindeln sprutar in gift i offret och lindar in det i silkestrådar för att förvara det. Giftet löser (som ni redan har läst) upp insektens innanmäte och snart kommer spindeln tillbaka för att suga i sig vätskan i lugn och ro.

Den Svarta Änkan finns i USA, från Massachusetts i nordöst, söderut till Florida och västerut genom Lousiana, Texas och Kansas till Californien. Den finns också i Mexiko och Panama.

Två av den Svarta Änkans farligaste släktingar är den australiska Rödryggade Spindeln [Latrodectus hasselti] och den europeiska Änkespindeln, som kallas Malmignatt. Liksom hos den Svarta Änkan är det honan som har ett farligt bett. Den Rödryggade Spindeln, som finns över hela Australien, är oftast lugn och rullar ihop sig till ett klot om den störs. Men om en hona blir trängd eller känner sig hotad medan hon vaktar sin äggkokong biter hon. Malmignatten lever i södra Europa och bygger ofta sitt nät bland gamla vinrankor och olivträd. Under vin- och olivskörden blir många människor bitna när de av misstag råkar störa spindlarna.

Det finns flera spindelarter i världen som är farligare för människor än Svarta Änkan. Hit hör släktet Loxoscelidae, en art som finns i Uruguay och Chile, och de Brasilianska Mindre Vandringsspindlarna, släktet Phoneutria.

Visste du detta?
Den största spindel som har påträffats är en Goliatfågelspindel [Theraphosa leblondi], som hittades i Centralamerika. Den var över 30 cm lång och vägde upp till 50-60 gram. Goliatfågelspindeln är en aggressiv art som gärna kastar av sig nässelhår från bakkroppen.

Den Rödknäade fågelspindel (Brachypelma smithi) har den längsta livslängden av alla spindlar. Den kan leva upp till 30 år!

Den minsta spindeln man känner till är Patu Marplesi, ingår i familjen Symphytognathidae, som inte blir mer än 0.46 mm stor.

Krabbspindlar [Thomisidae] är de vanligaste spindlarna, och förekommer över hela världen.

Uppgifterna angående kategorin "giftigaste spindlarna" varierar, men förmodligen är de Brasilianska Vandringsspindlarna giftigast.








Hona av Svart Änka [Latrodectus mactans]. Observera det röda timglaset på bakkroppens undersida.


Hona av Svart Änka [Latrodectus mactans]. Jag vill bara ge er en inblick av hur dess nät ser ut.


Hona av Brun Änka [Latrodectus geometricus]. Vill även här ge er en inblick av hur nätet kan se ut.


Hona av Brun Änka [Latrodectus geometricus] med sin äggsäck. Svarta Änkan och Bruna Änkan har samma röda timglas på undersidan av bakkroppen. Men Bruna Änkan är ljusare i färgen än Svarta Änkan, som namnen antyder.


Hona av Rödryggad Spindel [Latrodectus hasselti].


Hona av Musspindel [Missulena occatoria]. Den klassificeras som en av de farligaste.


Trattminörspindel [Atrax robustus]. Här mjölkas den på gift. Denna art betraktas också som en av de farligaste.


Hona av en annan nyupptäckt australisk trattminörspindel [Hadronyche infensa]. Denna art är ännu farligare/giftigare än A. robustus (ovan).


En Lassospindel [Ordgarius magnificus]. Lägg märke till silkesklumpen som hänger från ett av spindelns utsträckta ben. På detta sätt kan flygande insekter fastna i klumpen och därefter drar spindeln upp bytet.


En Hoppspindel som just har fångat ett byte. Lägg märke till de två stora ögonen som är placerade centralt på huvudet. En anpassning till livet som jägare.


Vanlig hoppspindel, även kallad Sebraspindel [Salticus scenicus]. Denna spindel brukar hoppa på våra husväggar soliga dagar året om.


Brasiliansk Vandringsspindel (Phoneutria fera). Denna anses ha det starkaste giftet av alla spindlar. Dödsfall har inträffat.


Vargspindel [Lycosa carolinensis]. Vargspindeln lever på flugor och andra insekter. Är även kannibalistisk lagd. Giftet är inte speciellt starkt, men kan orsaka infektioner. Inga dödsfall finns rapporterade.


Brunspindel [Loxosceles reclusa].


Bett av Brunspindel [Loxosceles reclusa].


Rödknäad Fågelspindel [Brachypelma smithi]. Kan leva upp till 30 år!


Sri Lanka Ornamenterad Fågelspindel [Poecilotheria fasciata]. Denna art räknas som en av de giftigaste fågelspindlarna.


Vattenspindel [Argyroneta aquatica]. Denna spindel är otroligt fascinerande eftersom den spinner sitt bo under vattnet. Därefter fyller den boet med luft. Vattenspindelns kropp är alltid omgivet av ett luftlager som hålls fast av håren. Födan utgörs huvudsakligen av vattengråsuggor.


Haplopelma lividum. Denna spindel känner man snabbt igen på dess stålblå färg, som riktigt lyser när spindeln är nyömsad. Denna art är ganska aggressiv och snabb i rörelserna. Som ni kan se så är den här arten extremt vacker! Detta är en sydostasiatisk art som lever i regnskogarna där den gräver sig djupt ner under jorden i flera tunnlar.



Användarnamn

Lösenord


Bli medlem nu!Inte medlem än?
Klicka här för att bli det! Det är gratis att Zoona!

 
 

Externa länkar

 
 

Länkar

 
 
Kompizar:
» Lina_Bambi
Läsvärt:
» Afrikas vackra dvärgciklider
» Amerikanska jordekorrar
» Att träna en häst
» Besök hos Kolmårdens vargar
» Bomullshuvudtamarin
» Brevduvor
» Broknäbbad tukan
» Buffons ara – en av världens största
» Bushbaby
» Bygg en voljär till fåglarna
» Bygg ett akvarium
» Djurens märkliga sinnen
» Dvärgigelkottar födde ungar
» Dvärgsilkesapa
» Egyptisk kobra
» Ett zoo där inga djur finns i bur
» Faraohunden - en stolt jägare
» Filosofin inom ridgrenen Western
» Finsk lapphund
» Fladdermuspapegojor
» Fyrögonfisken
» Fågelmat, mer än bara frön
» Fågelspindlar
» Får hunden vara lös i naturen?
» Fästingar
» Gabonvipera
» Geoffroys silkesapa
» Giftig skönhet med skallra
» Giftigt och kramigt i nya given
» Goeldies apa
» Gripsvansskink
» Grodor och paddor
» Halsbandad Näshornsfågel
» Hur får jag min undulat tam?
» Japansk jättesalamander
» Kameleonter
» Kanadensisk minigris
» Kattfakta
» Kinesiska dvärgvaktlar
» KonZOOment: Vackra och smarta halsband hos Vibri
» Krokodildjur hemma?
» Krönika: Naturliga utseenden vackrast!
» Kuskus
» Leksaker - ett måste för intelligenta fåglar
» Lydnad
» Låt djuren komma ut
» Lär dig några
» Make murade in hustrun
» Miljöträning för hästar
» Nattapa
» Natural Horsemanship
» Nymfparakiten - tystlåten och tillgiven
» Olika men ändå så lika
» papegojspråk
» Pirayor - inte bara blodtörstiga rovdjur
» Plattstjärtspapegojorna
» Praktfinkar
» Prevostekorre
» Pungräv
» Resa med katten
» Rhodesian ridgeback
» Ringsvanslemur
» Rottweilern en fantastisk brukshund
» Russian blue
» Rödbukstamarin
» rödnäbbad toko
» Salukin - den arabiska vinthunden
» Salvadorivaranen - världens längsta ödla
» Siames
» Skotsk hjorthund
» Sloughi
» Små papegojor och parakiter
» Sockersöta australiska ekorrar
» Somali
» Sparvpapegojor
» Sphynxen - som en utomjordisk varelse
» Spindlar - de ultimata mördarmaskinerna. Läs också om Svarta Änkan [Latrodectus mactans].
» Späckhuggare [Orcinus orca]
» Stora papegojor inget för hemmabruk
» Strimmig falanger
» Så blir gojan en kompis
» Så testas unghundar
» Så tränar och tävlar du bruks
» Så är det att vara veterinär
» Sällskapsdjur viktigt för alla människor
» Ta "regnskogen" in i vardagsrummet
» Tamduvor
» Tamiller
» Tröglori
» Tvåtåig sengångare
» Undulaten en klassisk burfågel
» Undulater har demokrati i flocken
» Unik födsel av stingrocka
» Vackra hönor på utställning
» Var noga vid hundköpet
» Varning: Giftiga
» Viktigt för valpen!
» Vit silkesapa
» Zirocco vackraste hunden
Länktips:
» Undulatsidan
» Papegoja
» Gojskoj - PapegojButik
» Anitras Fågelsida
» Stora håriga spindlar (engelska)
» VenomWeb - En mycket bra faktasida om nästan all Världens giftdjur och lite till!
» Sharkology (bra faktasida om hajar)
» Valar, delfiner och tumlare!
» Allt om husdjur
» EcoWorld - Visste-du-att-fakta om olika djur (engelska)
» Sveriges Ornitologiska Förening (Fågelsida)
» Meijer Budgies
» passport.panda.org (gå in på denna länk och skapa er ett panda-konto. Därmed kan ni då delta i kampanjer om att rädda djur och natur, det fungerar faktiskt).
» Extremt bra bilder på olika Spindeldjur
» Papegojguiden
» Fågelhobby (angående burfåglar)
» Fantastisk fakta om olika djur (engelska)
» Uppfödare och importör av främmande djur
» Florida Nature
» World Wildlife Fund

 
 

Sök på Zoonen

 
 
Medlemmar    Artiklar

 
 

Inloggade just nu

 
 
 


0 som noterar att det idag har tillkommit några nya medlemmar på Zoonen.

 


© 2014 Zoonen, Om Cookies
Annonser